Hundar luktar på främlingar. Människor drar slutsatser av beteendet. Redan ”de gamla grekerna” systematiserade karaktärsdrag. Det ser ut som om just antalet fyra kategorier går igen i dessa modeller t ex elementen eld, luft, vatten och jord. Uttryck från den här tiden som koleriker, sangviniker, flegmatiker och melankoliker lever fortfarande kvar. I början av 1900-talet systematiserade Carl Gustav Jung sina iakttagelser därför ”att det vid sidan av de många individuella olikheterna i den mänskliga psykologin också finns typiska skillnader”. Han noterade, för det första, två huvudkategorier: introverta och extraverta. De första ser på världen utifrån sin egen inre bild, betingas av den egna övertygelsen, ser på sig själva som subjekt. De andra tar i högre grad in omvärlden, låter sig påverkas av intryck, lyssnar på andra, ser på sig själva som objekt. För det andra såg Jung fyra underkategorier utifrån tanke, känsla, förnuft och intuition. Han kallade dem funktionstyper.

Amerikanen William Moulton Marston studerade också historien och definierade det behovsmotiverade beteendet i en doktorsavhandling i slutet av 1920-talet. Han formulerade en modell, som också beskriver fyra beteendetyper. Den bygger dels på individens attityd eller förhållningssätt både till omvärlden och till sig själv. Bakom attityderna ligger, enligt Marston, primära känslor, som logiskt kan relateras till neurologiska forskningsresultat. Marstons observation kan sammanfattas med hans egna ord: ”Det är lämpligt att tänka på styrkan i jagets reaktion plus styrkan i omgivningens påverkan som en konstant eller balanserad ekvation”.

INSIKTer.nu baseras på decenniers tillämpning av accepterade och pedagogiska modeller. Som organisationskonsulter har vi noterat behovet av ett samtalsverktyg, som inspirerar till meningsfulla samtal om t ex självkännedom, ledarskap, grupputveckling och konflikter. Vi har lagt stor vikt vid att beskriva beteendemönster, som distinkt skiljer sig från varandra och samtidigt tillsammans utgör en helhet. Verktyget bygger på normalt vardagsspråk som gör att vi närmast intuitivt förstår verktyget och därför snabbt kommer igång med samtalet.

Teori
Människan kan beskrivas på många olika sätt. Individen är unik men det finns såväl systematiska skillnader som systematiska likheter. Mycket generellt kan människan beskrivas på följande sätt: Ytterst ser vi beteendet hos varandra. Under det döljer sig i tur och ordning attityder, värderingar och känslor. Det observerbara beteendet tycks vara relativt stabilt över tiden. I en grupp människor har vissa en tendens att vara noggranna, andra en tendens att skynda sig och några pratar nästan alltid. Byter vi grupp så tar vi oftast med oss beteendet.

Beteendet kan beskrivas som resultatet av inre behov, t ex känslor och värderingar. Alla har dessutom en attityd eller ett förhållningssätt till omvärlden men också ett förhållningssätt till sin egen person. Kombinationen leder till ett för omgivningen observerbart beteende t ex hur jag uppträder inför grupp, hur jag kommunicerar, hur jag handskas med konflikter eller hur jag löser problem.

Det är med beteendet vi skapar förtroende hos andra. Hur vi uppträder, kroppsspråk, ögonkontakt, handslag osv. Trots detta tycks många arbetsgivare anställa en yrkeskompetens eller en examen men betalar därefter lön i relation till beteende d v s hur vi utför ett arbete.

INSIKTer.nu bygger på en två-axel-modell. Längs den ena axeln definieras attityden till omvärlden och längs den andra attityden till den egna personen. Längs omvärldsaxeln finns det å ena sidan de som föredrar en värld där man har kontroll på känslor, handlar rationellt och tidseffektivt, prioriterar uppgiften framför människan och baserar ställningstaganden på objektivitet. Å andra sidan finns det människor som föredrar en värld där uttrycksfullhet är viktigt, där man välkomnar känslor och värme, där tidsflexibilitet är tillåten, prioriterar människan framför uppgiften och där subjektivitet känns bättre än objektivitet.

Med omvärld menar vi alla företeelser i omgivningen, som vi av ett eller annat skäl förhåller oss till. Det kan naturligtvis vara andra människor men också regler, kultur (”sitter i väggarna”), klimat, lagar, kontrakt, kutym, miljö osv.

Vilket föredrar du:

Förhållningssättet till eller uppfattningen om sig själv kan beskrivas med ”jag är styrande snarare än forskande, innerstyrd snarare än ytterstyrd, chansar oftare än kör på säkerhet, yttrar mig hellre än håller tyst och utvecklar hellre än förvaltar”.

Vilken sida föredrar du hos dig själv:

Kombinera dessa två dimensioner och en fyrfältsmodell uppstår där överlappningarna beskriver observerbara beteenden:

Redan från början skall noteras att alla människor är kombinationer av ovanstående mönster. Det är inte en fråga om antingen eller utan individen har en tendens att bete sig i ena eller andra riktningen. Modellen kan alltså ge vägledning om hur en individ sannolikt beter sig i t ex arbetssituationen. Inte vad han eller hon gör.

S …

… står för säker och är kombinationen av förhållningssätten rationell och styrande. Det är en rimlig förklaring till att vissa människor är raka både i sin kommunikation och sitt sätt att ta sig till målet, att samma person ofta är dominerande och har modet att chansa.

T …

… står för talför och är kombinationen av förhållningssätten emotionell och styrande. Personer med ett stort mått av den här faktorn har ofta en tendens att prata och underhålla, snabbt ta initiativ till relationer på ett öppet och varmt sätt samt ser optimistiskt och entusiastiskt på möjligheter.

i …

… står för inkännande och är kombinationen av förhållningssätten emotionell och sökande. Förmodligen är detta det vanligaste beteendemönstret i vår kultur. Många människor med den här faktorn tenderar att vänta och se, tänker efter före, bryr sig om andra, går före med gott exempel och känner trygghet i kollektiva lösningar.

L …

… står för logisk och är kombinationen av förhållningssätten rationell och sökande. Hos dem som prioriterar dessa attityder kan vi se beteenden som kvalitetsansträngningar, varje detalj skall helst kontrolleras och logiskt hänga ihop med helheten, fakta kritiskt granskas och eventuella åtgärder vidtas inom givna regler.

I modellen beskrivs de tydligaste särdragen. Det innebär t ex att alla människor oavsett beteendemönster fattar beslut men gör det på olika sätt. Med modellens hjälp kan vi belysa de olika sätten. Personer med en uttalad S-faktor har t ex en tendens att fatta beslut snabbare med en högre grad av kalkylerad risk, personer med hög T-faktor fattar visserligen också snabba beslut men i kombination med en känslomässig chansning och gärna i samarbete med någon, personer med hög i-faktor tycks ha behov av trygghet och rådfrågar därför gärna den närmaste omgivningen och försöker minimera risken, och personer med uttalad L-faktor tenderar att hålla sig inom ramarna, formulera flera alternativ och kritiskt granska alternativens för- och nackdelar. Helst ingen risk alls.

INSIKTs-modellen beskriver i första hand styrkor. Ingen faktor eller kombination av faktorer är bättre än någon annan. Människor är helt enkelt olika. Däremot passar vissa profiler bättre än andra i vissa givna situationer. Med en viss kombination kan det vara lättare att passa in i kulturen i en given grupp eller på en given arbetsplats. I t ex många försäljningsarbeten underlättar det om profilen innehåller en god portion T och i vården ser i-faktorn ut att passa väl men också i produktionsarbete som bygger på repetitiva arbetsuppgifter i samarbete med andra för att åstadkomma planerad kvalitet.

Frågan om hur en bra chef ser ut är fel ställd i detta sammanhang! Vi vänder istället på steken och frågar hur ser för- och nackdelar ut med en given persons chefskap i en given grupp? Det finns inga uteslutande bra chefer men med hjälp av modellen kan vi belysa individens starka och svaga sidor speciellt i relation till ställda krav.

Många säger att de är en person på jobbet och en annan där hemma. Det stämmer naturligtvis men skillnaden är inte så stor som människor tycks tro. Beteendet kan delas in i en del som är opåverkad av situationen och en annan del som i olika grad låter sig påverkas av omständigheterna. En del hos mig själv känner jag igen från situation till situation. En annan del anpassar jag. Även under dessa omständigheter känner vi oftast igen våra kolleger i skiftande situationer t o m om vi träffas på fritid. Slarvern på jobbet är oftast inte pedant hemma.

STiL-profilen
Som ett hjälpmedel för att konkretisera och individualisera modellen har vi skapat en profil eller beteendeanalys, som är grundstommen i samtalsverktyget.

Det består av 96 beteendealternativ, som man individuellt tar ställning till. Det är alltså ett självskattningsinstrument med tvingande val. Resultatet presenteras i 3 kurvor: mest anpassade, minst anpassade och vardagsbeteendet. Kurvorna ritas in i tabeller, som är kalibrerade uteslutande efter en svensk, yrkesverksam, statistiskt sett mer än väl tilltagen, population. Resultatet beskriver därför med betryggande säkerhet nivån på respektive beteendefaktor.

Kurvorna ligger till grund för återkoppling och tolkning. Syftet är fördjupad självkännedom, kunskap om begrepp för reflektion över sin egen person och andra samt en objektiv ersättning för vardagliga schabloner och etiketter. Återkopplingen leder till en klarare bild av personliga styrkor och var ”jag kommer till min rätt”. Ett gemensamt intresse för både arbetstagare och arbetsgivare.

Resultat
Modellen och profilen skapar ett nytt språk för individuella styrkor och gruppens styrka. Det effektiviserar rekryteringsprocessen, underlättar kommunikationsprocessen och stärker självförtroendet.

Med hjälp av modellen och profilen belyser vi företeelser som ledarskap, konfliktlösning, motivation, grupputveckling, säljprocess, relationsproblem, utbrändhet m.m. på ett vardagligt och begripligt sätt.

Utskriftsversion »»» (pdf 392K)